Vem betalar dina arbetskläder?

Det är för mig en självklarhet att jag som arbetsgivare skall betala mina grabbars arbetskläder.
Om jag valde att inte göra detta så skulle det betyda att de kunde ha vad de ville på sig och att jag då inte skulle kunna ställa krav om varken utseende eller hur pass hög säkerheten skulle vara.

Vi kräver att våra grabbar är ute varje dag oavsett väder, vi kräver att de skall ha stålhätta på sina fötter, att de har arbetsbyxor -med viss reflektion under vinterhalvåret - och jag kräver att de alla ska ha loggor på överkroppen.
Hur skulle jag kunna kräva detta om jag inte betalade för det?
Hur skulle jag kunna stå för säkerheten och visa upp ett organiserat företag om inte mitt företag handlar in kläderna?

Och allt detta bara på en liten unken markentreprenads firma.

Min svärmor, min bästa vän, många av mina bekanta och så många många fler bara i min kontaktkrets jobbar inom äldrevården.
Ett arbete med höga krav om hur kläderna skall vara utformade samt hur ofta de skall tvättas med hänsyn till smittspridning.
Ett arbete där de mest fantastiska människorna jobbar, sliter ut sig, stressar och gör allt som står i deras makt för att ta hand om våra äldre. De är våra hjältar.

Men är det inte dags att vi ger våra hjältar någonting tillbaka?

Det är så att dessa fantastiska människor med kraven från sin arbetsgivare inte får sina arbetskläder från sitt jobb. Utan får betala för sina kläder själva.
Hur kan det ens vara möjligt?
 

När lagen infördes utgick Kommunal från att arbetsgivarna skulle stå för arbetskläderna. Men det visade sig snart att det inte var alla arbetsgivares syn på saken. Resultatet är att personal inom vård och omsorg är tvungna att bära arbetskläder samtidigt som arbetsgivaren inte är skyldig att bekosta dem.
Ofta krävs att man har minst tre ombyten, och det handlar om cirka 1 000 kronor per uppsättning. Den som arbetar som visstidsanställd hos flera arbetsgivare, vilket är ganska vanligt inom äldreomsorgen, är dessutom tvungen att ha tre ombyten per arbetsgivare.
citat från arbetet.se

 
Så inte nog med att dessa hjältar redan har minimala löner utan de ska ta sina minimala löner till att köpa in kläder så att de överhuvudtaget ens kan jobba för att få tillgång till sina minimala löner. 
 
''Skor, jackor, byxor och bussaronger har jag köpt själv. Två bussaronger och två byxor har jag fått av kommunen. Hur långt räcker det när man måste byta dem varje dag?''
citat Sanna Rudin Kindholm. 
 
 
Hur i helvete kan detta ens vara möjligt ? 
 
 
Barbie 
Förtvivlad över hur våra hjältar kan ha då dåliga kriterier. 
 
1 Anonym:

skriven

I arbetslaget jag jobbar har vi kämpat över 1 år att få det vi sedan januari-16, har rätt till,arbetskläder. Fortfarande inte verkställt i de flesta arbetslag i kommunen. Pinsamt, Värnamo kommun. Pinsamt.

Kommentera här: