När folk bara vet

Ni vet den där känslan man får när man bara inte riktigt orkar hela vägen.
Man har det man måste göra, de viktigaste sysslorna, det där som bara inte får trilla mellan stolarna.
Ja ni vet. dom.

När man ska göra dem och fixar det men man har känslan av att man inte riktigt fixar allt det där runt om kring, prata, le, fråga, lyssna och vara glad,

Det är så skönt när folk runt omkring då bara vet.
Vet att de inte ska fråga, kräva, undra eller ens prata.
Små små saker som en inhandlad frukost utan att behöva resa sig från stolen, eller ett meddelande men förfrågan om ytterligare en inhandling av valfri möjlighet från macken, även där utan att behöva röra sig.

Tack ni få som förstår.
Ni som lyssnar utan att höra och ni som inte ställer krav. 

Tack 

Kommentera här: