Tystnad & ensamhet

Jag har alltid varit den personen som gärna målar upp mig i form av att alltid göra något, gillar att ha ljud runt omkring mig och älskar att träffa folk.
Att jag alltid har något och göra samt att jag älskar att träffa folk stämmer väldigt bra, men det där med ljud och rörelse börjar jag starkt fundera på om det verkligen stämmer.

Senaste tiden har jag nämligen kommit på mig själv med att sitta i bilen påväg både hem men även till jobbet helt knäpptyst, ingen radio ingen spotify.
Sådär kan jag ha suttit hela timmen och inte ens tänkt på det. Utan med stor sannolikhet nog njutit.
Likaså nu, jag sitter helt ensam på kontoret helt knäpptyst. Inte en människa här, och så har jag nu suttit i över två timmar, jobbat med mitt och inte hört ett annat ljud mer än papperna jag bläddrar i och knapparna jag tycker ner på tangentbordet.

Tystnad.

så skönt!
Jag undrar vad som försigår i mitt huvud när jag sitter i den tystnaden och bara gör det jag ska.
Och jag undrar när den tystnaden började uppstå utan att jag reflekterat över det.
 

Det är så kontigt va? 
Hur man kan vara så säker på sig själv om någonting som helt förändras och blir något helt annat. 

För övrigt fick jag äntligen tillbaka min bil idag. 
Igår fick jag dommen om att de inte visste när de kunde leverera tillbaka den, och så helt plötsligt ringer de och säger att den är klar. 
Äntligen, som jag sagnat peggy. 

Barbie 
 
 

Kommentera här: