Finns det något skönare?

Ni vet när man har lock för örat. 

Ett sånt där lock som aldrig släpper. 
Man öppnar munnen och spänner käken. Man tar en form i ansiktet som om man gör allt för att efterlikna en fisk. 
Samtidigt som man rör käken i sidled och gör allt som står i sin makt för att få trycket att släppa.  

Idag har jag hållt på så, hela dagen.  Om och om igen. 
Och just för tillfället kan jag inte komma på något mer tillfredställande än just den stunden när fisk minen fungerar och locket släpper.  

Tack. Tack till mig själv och mitt fantastiska jobb att efterlikna en fisk. 

Till dig förkylning vill jag bara säga en sak. 

Jag hatar dig.  



Barbie 
Rätt säker på att en mansförkylning äntrar min kropp. 
Jag har många hemska dagar framför mig. 

Kommentera här: