Besviken

Jag blir inte arg eller något liknande,
jag blir mer ledsen och besviken.

Säg inte till mig att jag kan sova för att du är vaken och kan ta hand om henne.
Hur tror du det känns att då vakna en timme senare av att hon gråter och du snarkar?
Klumpen i min mage för att jag svikit henne.
Samvetet jag får av att jag inte vaknar direkt för att jag tror du har henne.
Säg inte till mig att du ska ta henne när du inte orkar.
Jag är hellre vaken då.
Hur ska jag kunna sova på nätterna de gångerna du säger att du ska ta henne.
Hur ska jag kunna slappna av o lita på att det händer?

Och att sedan vakna strax efter mig o höra mig säga att jag ska gå o göra mat till henne o bara säga förlåt älskling vända dig om o somna igen.

Hur ska jag kunna lita på att du tar hand om henne när du skiter i det o litar till 100 % på att jag ska ta henne när du inte orkar eller somnar, eller vad vet jag rent av bara skiter i det?

Den dagen jag är för trött och inte orkar?
Vad gör vi då?

Kommentera här: